Vår blev vård...

Idag var jag tyvärr tvungen att uppsöka akutvård. Som tur är så behöver man inte besöka vår akutsjukhus så ofta vilket gör att man inte riktigt har allt klart för sig hur det fungerar. Jag hoppas att inte ni heller behöver uppsöka vård men om ni gör det så ska jag ge er ett tips. Förbered er på att det kommer ta tid!
Jag åkte in tidigt i morse, kl 7.45, för att försöka komma så tidigt som möjligt för att slippa en massa kö. När jag kom till väntrummet satt det bara en patient där innan mig och det kändes ganska hoppfullt. Det var en sköterska, eller vad hon hade för titel, som inte var som klippt och skuren för sitt jobb milt sagt. Man kände sig anklagad för att man ens var där. I alla fall insåg jag detta ganska omgående och höll lite låg profil för jag insåg att jag skulle bli riktigt irriterad på henne då jag hoppade över frukosten på morgonen. När klockan sen slog 10.00 och det inte hänt någonting och hon inte informerat ett enda ord om vad det kunde handla om för väntetid eller varför det inte hände nånting. Det hade kommit en patient till som försynt frågade om när hon skulle komma in. Då svarade häxan "Jag kan tyvärr inte veta när ni får komma in, jag kan inte göra nånting" Då kunde jag inte hålla mig utan fyllde i "...utom att informera" och syftade på att hon kunde faktiskt bara säga några små ord om att det tyvärr dröjer och .. ja ni förstår. Något snällt som inte får patienterna att verka alltför idiotförklarade. Då säger hon till mig "Du kanske inte har varit på en akutavdelning förut men så här fungerar det här!" Snacka om att vara på fel jobb. Jag var ju tvungen att säga att jag aldrig varit på en akutavdelning bara för att få se vad hon skulle svara. Hon muttrade lite och vände sig om och gick. Framåt 12 ringde jag Vårdguiden och frågade lite om råd då jag insåg att jag inte skulle få prata med någon vettig människa på Danderyds sjukhus. Dom rådde mig till att stanna.
På sjukhuset byttes även personalen ut mot några personer som var mycket bättre för sitt jobb som kom ut och pratade lite då och då. Dom förklarade precis som det var, att det faktiskt bara fanns en enda läkare där som hade hand om de patienter som behövde akutopereras, de som låg inlagda som han besökte under ronden och sen de som sökte akut vilka kom i sista hand om det verkligen inte var så att det var riktigt akut. Att det inte finns mer pengar än så i vården. Och det är ju bara det man behöver veta.
Vid 14 var jag i alla fall färdig för att åka hem. Då hade jag träffat en supergullig läkare som gav mig lugnande ord och lite medicin. Skönt att det inte är helt hopplöst. Det är för dom jag sympatiserar i strejken i morgon men häxan får gärna lönesänkning.