Emma skriker rätt mycket och jag tror inte jag överdriver. Hon har ont i magen och det är svårt att veta när det går över från magont till trötthet eller hunger. Det går liksom i ett. Jag blir lite stressad över situationen och det bästa är när jag far runt på dagarna. Antingen i bilen eller på promenad. Då sover hon oavbrutet. När man kommer hem så kan hon inte koppla av, och ägnar sig istället åt att skrika. Men just nu för tillfället så har jag fått henne att sova i min säng medan jag nattade Theo, och hon sover fortfarande. Tror jag fått ca 45 minuters paus i skrikandet nu och och jag njuter av lugnet. Men man bli lite stressad över att det snart är över. Att man inte kan njuta?! Tror jag går och lägger mig nästa gång hon sätter igång. Jag har läst att kolikåldern kommer gå över vid 3 månaders ålder och idag har jag lovat Theo coh Gustav tårtkalas när Emma fyller 3 månader för att fira. Hoppas det stämmer! :-)
Theo lider istället av svartsjuka och är rejält gnällig hela tiden. I stort sett hela tiden. Jag försöker hitta ljuspunkter som kan göra att jag får ge honom extra kärlek och berömm med det är svårt att hitta såna tidpunkter när man är själv hemma med Emma och Theo. Den mesta tiden går åt att få Emma nöjd. Det är klart Theo då blir sotis. Men som sagt; dte kommer bli bättre vad tiden lider.
Nog med gnäll från mig med nu. Sov gott!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Då håller vi tummarna att det vänder vid "tremånadersdagen" Håll ut och försök njut av de tysta stunderna. Ps. Vilken fin bild på Emma. En riktig sötnos!
Kram Johanna
Känner igen mig, precis så där hade jag med Elsa. På em och kväll kunde jag inte göra nåt annat än att vyssja henne. Jag lider med dig, men kan bara instämma att det kommer gå över vilken dag som helst. Har du provat att ta bort mjölk ur din kost. Det lugnade Elsa lite även om hon inte är mjölkallergisk idag. Håll ut!! Kram
Skicka en kommentar