Tredje gången gillt...

Då var det väl dags att skriva några rader om det lilla krypet i min mage. Jag har ju inte skrivit om det på bloggen men de flesta av er vet det redan. Eftersom det ändå är en stor del av vårt liv så vore det ju konstigt att inte skriva om det. Det är ju bara det att det är ganska jobbigt som ni säkert förstår. Man tar inte allt för självklart om jag säger så. Tvärtom så är jag rätt skeptisk och har svårt att se slutmålet. Det har gjort att det varit jobbiga veckor sedan det postitiva beskedet kom. Jag har ju haft en del att reda ut och att hantera det har varit minst sagt jobbigt. Nu börjar det kännas lite bättre och för att verkligen kunna ta in slutmålet i mina tankegångar är ju faktiskt att inse att jag är gravid.
Hur som helst så mår jag fysiskt ganska bra så här mitt i den tolfte veckan. Lite illamående på kvällarna och sjuk trötthet men allt det där är ju bara postiva saker för mig eftersom det gör det hela mer påtagligt. Illamåendet botar jag med goda mackor efter middagen i soffan. Krypet i magen ser ut att må bra och jag har inga infektioner i kroppen vilket kommer kollas ofta och regelbundet.
Och ni... ni behöver inte skriva käcka kommentarer om att det kommer gå bra för jag är fortfarande skeptisk. Håll tummarna bara. Lova det!