Stora förhoppningar

Idag fick jag en så härlig känsla när jag lämnade Theo på dagis. Det var liksom inget problem. Han gick bara in och sa "Hej då mamma!" Helt utan vidare. Vilken kille. Han måste verkligen vara trygg på sitt dagis. Jag har frågat honom idag efter jag hämtat honom om han tycker om sina nya fröknar och det sa han att han gjorde. Han fick även en kram och puss av sin kompis Darin som var tillbaks första dagen efter sitt sommarlov.
Jag tror att hela familjen kommer känna sig trygga med att Theo nu går på Eken. Det bara känns så. Jag har träffat tre av fyra fröknar nu och alla tre är så mysiga och inger ett stort förtoende. Kan inte trycka på varför men första känslan tror jag är viktig. Det var inget fel på de gamla fröknarna eller avdelningen men den här är nog stråt bättre i och med att Theo verkligen verkar vara sugen på att gå dit.